fr fr fr en us es es pt br de de Asia Asia EU EU






Soltornet

Ett en kilometer h?gt kraftverk
http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=1377

Ett kilometerh?gt torn, 40 kvadratkilometer glastak, och en bunt turbiner.Det kan vara receptet p? framtidens solkraftverk.
Rekordh?jd - Vi har v?ntat l?nge p? det f?rsta kilometerh?ga bygget. Kanske blir Australien f?rst med att n? dr?mh?jden med sitt soltorn
Rekordh?jd - Vi har v?ntat l?nge p? det f?rsta kilometerh?ga bygget. Kanske blir Australien f?rst med att n? dr?mh?jden med sitt soltorn
Ute i Australiens ?demark planeras nu det f?rsta storskaliga soltornet, ett h?gteknologiskt kraftverk som bygger p? mycket enkla fysikaliska principer.

Omkring fem miljarder kronor kommer det att kosta att bygga det nya kraftverket i Australien. Genom att kombinera sol och vind ska det australiska f?retaget EnviroMission bygga v?rldens st?rsta solkraftverk. Soltornet, som det kallas, kommer producera 200 megawatt.
Kraftverket kr?ver inte bara stora investeringar, utan ocks? en hel del markyta f?r att kunna bli verklighet. N?r det g?ller mark ?r det inga st?rre problem i Australiens ?outback? d?r det finns stora, oanv?nda markomr?den. Och som det ser ut verkar ocks? finansieringen l?sa sig. Det f?rsta av fem liknande kraftverk ska byggas i Mildura i s?dra Australien. Soltornet kommer ocks? att bli v?rldens h?gsta byggnad med en h?jd p? en kilometer.

Principen bakom soltornet
Ett soltorn ?r ett kraftverk d?r b?de sol och vind kommer till nytta. Soltornet best?r av ett tak som ?r ett stort cirkul?rt och genomskinligt tak som ?r ?ppet p? kanterna. Taket best?r antingen av glas- eller av plastrutor, som ?r placerade i en utbredd cirkel runt tornet.
N?r solens str?lar v?rmer upp luften under glastaket b?rjar luften sakta stiga upp och in i tornet, eftersom varm luft ?r l?ttare ?n kall luft.
Tornet kommer att fungera som en v?ldig dammsugare och suga ?t sig allt mer luft fr?n omgivningen, v?rma upp den och skicka den vidare upp i tornet.
Ju st?rre tryckskillnaden ?r mellan tornets topp och dess botten, desto starkare kommer luftstr?mmen upp?t att bli.
Luftstr?mmen kommer att driva 32 turbiner som ?r placerade i tornets botten. Via generatorer produceras p? detta s?tt 200 megawatt gr?n el.
F?r att soltornet ska fungera kr?vs det sj?lvklart solljus. Och i Australien ?r det soligt, s? dagtid kommer detta inte vara ett problem.
Nattetid finns det dock inget solljus som s?tter fart p? processen. D?rf?r t?nker man placera ett antal svarta, vattenfyllda beh?llare under taket. Dessa kommer att lagra v?rme fr?n dagen solljus och sedan driva kraftverket nattetid. Att man anv?nder sig av vatten ?r f?r att vatten har en relativ h?g v?rmekapacitet.

Id?n om ett soltorn

Rekordh?jd - Vi har v?ntat l?nge p? det f?rsta kilometerh?ga bygget. Kanske blir Australien f?rst med att n? dr?mh?jden med sitt soltorn.
Id?n om att bygga ett soltorn som ett alternativt kraftverk fanns redan ?r 1903. Den spanska milit?ren Isidoro Cabanyes f?reslog ett soltorn i en artikel i tidningen ?La energ?a el?ctrica?, men det var inte f?rr?n ?r 1931 som de f?rsta beskrivningarna av ett soltorn utf?rdes av en tysk f?rfattare, Hanns G?nther.
De f?rsta patenten p? soltornet beviljades f?r USA, Kanada, Australien och Israel mellan ?ren 1978 och 1981, och redan ?r 1982 byggdes den f?rsta prototypen i Spanien.
Varf?r ett fullskaligt soltorn inte byggdes redan p? 1900-talet kan bero p? att klimatdebatten inte var lika intensiv ? det var inte lika ifr?gasatt att elda med fossila br?nslen.
Soltornstekniken har allts? redan testats i ett pilotkraftverk som byggdes ?r 1982 under ledning av en tysk ingenj?r vid namn J?rg Schlaich. Kraftverket byggdes i Manzanares, Ciudad Real, 150 kilometer s?der om Madrid. Projektet finansierades av det Tyskland. Men i j?mf?relse med det planerade tornet i Australien var det bara en sm?skalig modell som byggdes ? tornet var endast 10 meter i diameter och cirka 195 meter h?gt, och v?xthusets radie var 122 meter. Tornet tangerar allts? Sveriges h?gsta hus, Turning Torso, men var trots detta bara en experimentmodell.
Detta kraftverk var i drift i sju ?r och genererade blygsamma 50 kilowatt gr?n el. Men syftet var inte att producera stora m?ngder energi, utan att testa om teorin bakom soltorn verkligen fungerar i praktiken. Genom olika tester kunde man m?ta hur effektivt kraftverket var, men ocks? se vad som h?nde under en l?ngre tids drift.

Nackdelar med soltornet
F?r att kunna bygga ett soltorn beh?vs mycket stora och plana ytor ? och helst d? mark som ?r billig ? samt god tillg?ng p? solljus. Soltorn som kraftverk ?r allts? inte direkt l?mpliga p? alla platser. I Sverige skulle det till exempel inte fungera lika bra eftersom det ?r f?rre soltimmar h?r ?n i Australien, och behovet av elektricitet ?r st?rst under vintern d? tornet fungerar som s?mst.
?ven omr?den med h?g jordb?vningsrisk eller med st?ndiga sandstormar ?r ol?mpliga f?r soltorn. Australien d?remot har det perfekta l?get f?r att bygga ett s?dant kraftverk eftersom landet har m?nga plana omr?den med h?ga solstr?lningsniv?er, geologisk stabilitet och l?ga markpriser.
Ett problem som inte ens australierna kommer undan ?r dock vindhastigheten. Det kilometerh?ga tornet som byggs d?r m?ste kunna st? emot vindar p? ?ver 50 meter per sekund. F?r att f? en 1 000 meter h?g konstruktion att st? stadigt under s?dana f?rh?llanden kr?vs det en hel del grundarbete, och ber?kningarna pekar p? 700 000 ton betong. F?r att framst?lla all denna betong kommer en hel del koldioxid att sl?ppas l?s, s? helt fritt fr?n klimatp?verkan kommer kraftverket inte att vara. I drift kommer, enligt konstrukt?rerna, utsl?ppet av v?xthusgaser att minska med ?ver 800 000 ton j?mf?rt med eldning av fossila br?nslen.

F?rdelarna med soltornet
Soltornet kommer att fungera b?de med direkt och indirekt solstr?lning och ?r speciellt l?mpligt f?r tropiska omr?den d?r himlen f?r det mesta ?r t?ckt av moln. Kraftverket bygger i grunden p? enkel teknik och har f? r?rliga delar, vilket inneb?r att det inte beh?vs n?got omfattande underh?ll. Om tekniken h?ller vad den lovar och f?r utvecklas n?gra ?r kan det allts? bli en teknik som passar bra f?r utvecklingsl?nder med begr?nsade resurser till underh?ll. Problemet d?r ?r de h?ga konstruktionskostnaderna, men n?r v?l ett torn ?r byggt kan det under l?ng tid producera el till mycket l?g kostnad.
Andra f?rdelar ?r sj?lvklart att kraftverket inte producerar n?gra farliga biprodukter som v?xthusgaser eller radioaktivt avfall, men ocks? att den enorma v?xthusytan kan utnyttjas till odlingar. I alla fall den yttre delen d?r vindhastigheten inte ?r s? h?g. P? s? s?tt kan annars obrukbar mark komma till nytta och bli en biinkomst till kraftverket.
Text: Roza Al
Bild: IBL

FAKTA
Snabbfakta om soltornet
? Prototypen av soltornet som byggdes i Spanien ?r 1982 var endast 195 meter h?g och hade en effekt p? 50 kilowatt. Det fungerade i sju ?r utan n?gra som helst problem.

? Principen f?r soltornet ?r enkel; solen v?rmer upp luften under solf?ngarna, likt ett v?xthus. Den varma luften stiger upp och in i det h?ga tornet och f?r turbinerna att g? i g?ng. I och med detta alstras energi som sedan omvandlas till elektricitet.

? Det f?rsta stora soltornet kommer att ha en effekt p? 200 megawatt och best? av 32 turbiner. Turbinerna kommer att best? av en blandning av l?tta metaller och best? av fyra blad.

? Solf?ngarna ?r som ett tak av vidstr?ckta glas- eller f?nsterrutor. Detta ska fungera som ett v?xthus och placeras mellan 3 och 6 meter ovanf?r marken. Marken d?runder kommer att v?rmas upp och denna v?rme avges i sin tur till luften.

FAKTA
PROTOTYPEN I SPANIEN

Tornets h?jd: 194,60 meter
Tornets radie: 5,08 meter
V?xthusets medelradie: 122,00 meter
Solf?ngarens diameter: 150,00 meter
Kraft: 50 kilowatt
Turbiner: 4

SOLTORNET I AUSTRALIEN
Tornets h?jd: 1000 meter
Tornets radie: 75 meter
V?xthusets medelradie: 3500 meter
Solf?ngarens yta: 4000 hektar (motsvarar 6000 fotbollsplaner)
Solf?ngarens diameter: 7000 meter
Kraft: 200 megawatt (motsvarar en tredjedel av effekten hos k?rnkraftreaktorn i Barseb?ck)
Turbiner: 32

FAKTA
Soltornets best?ndsdelar
? Ett stort omr?de som fungerar som ett v?xthus och best?r av glas- eller plastf?nsterrutor, s? kallade solf?ngare
? Ett h?gt torn byggt av armerad betong
? Turbiner med fyra blad vardera och som best?r av en blandning av l?tta metaller

http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=1377


____________________________________________________

Bl?sigt kring riskfyllt soltorn
Av: Lars Eriksson
Publicerad 1 oktober 2004 11:06
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article32237.ece

Ett australiensiskt f?retag vill satsa p? milj?v?nlig el genom att kombinera sol och vind i v?rldens h?gsta torn: en kilometer h?gt. Innovativt tycker en del, andra kallar det orealistiskt storhetsvansinne. Fr?getecknen ?r m?nga, ett av de st?rsta ?r kostnaden: fem miljarder kronor.

Soltorn kan sl? Burj Dubai
Grundprincipen ?r enkel. Varm luft stiger upp?t. Och ju st?rre tryckskillnad mellan topp och botten av tornet desto st?rre blir luftstr?mmen upp?t. Den tryckskillnaden kan ?kas om temperaturen i botten kan h?jas. Det ska ske med 4 000 hektar solf?ngare placerade runt tornet i en cirkel med sju kilometers diameter. Ytan motsvarar cirka 6 000 fotbollsplaner. Den uppv?rmda luften kan f? en hastighet p? upp till 54 kilometer i timmen (15 m/sek) d? den passerar de 32 vindkraftaggregaten.

Den utg?ende eleffekten ber?knas bli 200 megawatt och producera cirka 0,6 TWh per ?r. Det ?r ungef?r lika mycket som de nuvarande 700 svenska vindkraftverken nu ger. Elproduktionen ber?knas r?cka till 200 000 hush?ll.


Soltornstekniken har testats i ett 195 meter h?gt torn byggt i Manzanares i
s?dra Spanien.
Anl?ggningen var i drift i sju ?r under 1980-talet.
F?retaget Environmission som driver det australiensiska projektet ?r ett b?rsnoterat bolag bildat enbart f?r att utveckla och bygga soltorn. Bolaget siktar p? att bygga fem torn i Australien.

Konstruktionen kommer ursprungligen fr?n den tyske byggkonstrukt?ren J?rgen Schlaich, som nu samarbetar med Environmission. Ett f?rsta mindre testtorn har redan byggts i Spanien med st?d av den tyska regeringen. Bakom det st?r ett tyskt byggf?retag, som Schlaich ?r del?gare i, och ett spanskt kraftbolag.

M?nga fr?getecken

Det finns m?nga fr?getecken runt det gigantiska projektet. H?r ?r de viktigaste:

* Tekniken fungerar. Men verkningsgraden blir urusel, som b?st kanske 1,5 procent. Det ?r k?nt efter test?ren med det "lilla" soltornet, ynka 195 meter h?gt, i Spanien. Elproduktion med solceller kan ha en verkningsgrad p? cirka 15 procent.

* Ingen har byggt s? h?gt som en kilometer. Tornet, som f?retaget Environmission vill bygga, skulle bli tre g?nger h?gre ?n Eiffeltornet och v?rldens h?gsta byggnad. Det planerade Freedom Tower som ska ers?tta World Trade Center i New York blir "bara" 610 meter h?gt.

* Det kommer att beh?vas 700 000 ton betong f?r att bygga tornet. Det ?r drygt tio g?nger s? mycket betong som beh?vs f?r att bygga det vridna 190 meter h?ga Turning Torso i Malm?. F?r att stabilisera tornet ?r det t?nkt att f?rses med radiella kablar som ekrar p? flera niv?er. Vindhastigheterna uppe vid toppen kan r?ra sig om 200 kilometer i timmen. Vinden kommer ocks? att skapa problem med virvlar och svaj.

* F?r att pressa kostnaderna ?r st?rre delen av den stora solf?ngarytan t?nkt att byggas av plast. Glas kr?vs n?rmare tornet d?r vindhastigheten ?r h?gre. Ett inte helt trivialt problem ?r sedan hur den gigantiska solf?ngarytan ska h?llas ren.


F?rdelar
Det som talar f?r projektet ?r:

* Elproduktionen i tornet skulle bli som h?gst d? det ?r som varmast p? dagen, h?vdar Environmission. D? ?r ocks? behovet av eldrivna aggregat f?r kylning som st?rst. Elproduktionen ska ocks? kunna ske dygnet runt. V?rme fr?n den heta dagen ?r t?nkt att lagras i ett r?rsystem f?r att sedan kunna anv?ndas nattetid.

* Soltornet skulle kunna bli ett s?tt att bem?ta den globala uppv?rmning som nu anses vara en f?ljd av koldioxidutsl?pp fr?n fossila br?nslen. Elproduktionen i Australien sker i dag till 80 procent med kol som alstrar drygt en tredjedel av landets utsl?pp av v?xthusgaser. Utsl?ppen av koldioxid s?gs kunna minska med 700 000 ton per ?r f?r varje soltorn p? 200 megawatt.

I likhet med Sverige ska Australien inf?ra elcertifikat f?r att fr?mja produktion av f?rnybar el. Det kan bli en inkomstk?lla f?r soltornet. Australiens regering har satt som m?l att 9,5 TWh av landets elbehov ska komma fr?n f?rnybara energik?llor till ?r 2010. Det ?r cirka 4 procent av dagens elf?rbrukning.

En annan inkomstk?lla kan bli att anv?nda ytterdelen av den gigantiska solf?ngarskivan f?r v?xthusodling av frukt och gr?nsaker eller f?r att torka frukt. Solf?ngarna kommer att byggas cirka tre-sex meter ovan mark. En utsiktsplattform som ska ta bes?kare upp till torntoppen finns ocks? skissad.

10 000 hektar mark

Environmission har nyligen tr?ffat ett optionsavtal om k?p av 10 000 hektar som beh?vs f?r projektet. Anl?ggningen ?r t?nkt att byggas i n?rheten av staden Mildura i s?dra Australien. Enligt avtalet ska byggplatsen ha etablerats den 31 juli 2005. Kraftverket ?r t?nkt att b?rja producera el fr?n ?r 2009.

- Vi har nyligen avslutat en f?rstudie som visar att v?rt projekt ?r fullt m?jligt att genomf?ra och planerar nu f?r finansieringen, s?ger Kim Forte, Environmissions informationschef.

Regeringen i Australien har lovat att st?lla sig positiv till de tillst?nd som beh?vs och har gett satsningen status som prioriterat projekt. Kraftbolaget Australian Gas Light har ?tagit sig att k?pa den el som ska produceras.

- Det h?r projektet bekr?ftar Australien som en av de ledande i v?rlden p? f?rnybar energiproduktion med syfte att minska utsl?ppen av v?xthusgaser. Environmissions satsning blir v?rldens f?rsta anl?ggning i full skala med ny solteknik, s?ger Ian MacFarlane, Australiens n?ringsminister i ett pressmeddelande.

Men ?n ?r soltornet bara en vision. ?nnu finns vare sig pengar eller de tillst?nd och beslut som kr?vs f?r att det storstilade projektet verkligen ska bli av.
Av: Lars Eriksson
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article32237.ece



Solar Chimneys, Vortex, Energy Towers
Margotweb